:: Syrianska Assyriska Akademiker i Sverige :: Saais

www.saais.org

Saais nära dig

	Logga in
	Användarnamn Lösenord
	Glömt lösenord?
	Tipsa en vän
	Bli medlem

	Nya Medlemmar
	» Simon » Ninos » Sanaa » Jenny » Dalida
vädret Vädret för Stockholm

	Professor Wardini diagnostiserar det arameiska språkets öde
	SPRÅK I den öppna föreläsningen ”The Questions-Shoyole” ger professor Elie Wardini sin bild av identiteten som han menar är både sammansatt och föränderlig. Språkprofessorn förklarar vidare vilken väg vi måste ta för att bevara det arameiska/syriska språket och belyser de faktorer som hotar språket till utrotning. Slutligen kommer Wardini med praktiska åtgärder för att bevara språket. Den 14 november höll professor Elie Wardini som är professor i arabiska och specialist på semitiska språk vid Stockholms universitet en öppen föreläsning om identitet och språk. I hans föreläsning med titeln ”The Questions – Shoyole” lade han all fokus på det arameiska/syriska språkets tillstånd och bevarande. Initiativtagarna till föreläsningen var akademikerorganisationen Saais som bjöd in språkintresserade medlemmar. Wardini gav först en ganska djup analys av vad identitet är och det som konstaterades var att identiteten är något som är komplext och sammansatt. Dessutom sa Wardini att identiteten är föränderlig över tid. Ett tredje kännetecken för identitetsbegreppet är vidare att den är subjektiv och måste ha en motpol för att fungera. En människa kan inte säga vi om det inte finns ett dem. Wardini menade alltså att identitet är något som växer och får sin näring ur en annan grupp. En människa måste avspegla sig på andra eller referera till andra för att kunna existera i ett sammanhang. Wardini gjorde också en koppling mellan identitet och språk där språket oftast är knutet till identiteten. Men det behöver inte alltid vara så . Vissa kan säga att mitt språk är min identitet men det finns också grupper som anser att språket ligger utanför identitetsbegreppet. Den röda tråden i Wardinis föreläsning var dock utbildning. Det är nämligen utbildning som är den nödvändiga förutsättningen för att modernisera och vitalisera suryoyo. En annan viktig punkt som Wardini tog upp var vikten av att kunna skilja på insatser för det arameisk/syrianska språket dels av ideologiska skäl, dels av språkliga skäl. Wardini hävdade att de språkinsatser som görs av arameiska/syrianska respektive assyriska organisationer präglas nästan uteslutet av det första skälet. Detta är fel väg att gå om man verkligen vill göra ett reellt försök att rädda vårt språk menade han. Om till exempel assyriska forskare gör insatser för att bevara språket kommer de att stänga ute araméer/syrianer och vice versa. För att bevara språket måste man släppa på det ideologiska och endast koncentrera sig på språket per se, oberoende av vad den bör kallas eller heta. Wardini menar alltså att alla brukare av språket oberoende av ideologi måste gå samman för att försöka bevara det. Att språket måste betraktas som ett gemensamt arv oberoende om man kallar sig för aramé/syrian eller assyrier var hans andemening. Wardini gav oss sedan en dyster bild av det arameiska/syrianska språkets framtid. Han menade att folk i diaspora har tre generationer på sig innan deras språk dör ut. Sedan visade han slående siffror ur hans senaste studie som tydligt visar hur språkkunskaperna i Turoyo (talspråket) och Kthobonoyo (skriftspråket) har stagnerat under åren. Han gav vidare ett flertal orsaker till att språket är utrotningshotat. 1. Språkinsatserna för vårt språk görs av ideologiska skäl. 2. Det råder diglossi i det arameiska/syriska språket vilket innebär att kthobonoyo och turoyo är så olika att man i princip måste behärska två språk för att kunna vara en fullvärdig språkbrukare. 3. Hemspråkslärarnas undervisningsmetodik är bristfällig. De undervisar barnen i skriftspråklig grammatik men använder talspråket vid läsning. Dessutom måste man uppdatera de arameiska/syriska läroböckerna så att de liknar läroböckerna i de moderna språken. Om läroböckerna skulle moderniseras skulle eleverna kunna känna igen sig lättare och relatera språkundervisningen till sin begreppsvärld på ett bättre sätt. 4. Många texter är gamla och svårtillgängliga för gemene man. För att kunna bevara språket så måste räddningsinsatserna ske på det lingvistiska planet. Här manade Wardini till eftertänksamhet om vad det är som egentligen skiljer alla organisationer som brukar språket? En annan insats för språket är att utgå från det arameiska/syriska språket som brukas idag och därifrån bygga vidare och utveckla språket. En tredje insats är att göra språket mer enhetligt. Idag förekommer språket i vitt skilda former. Ömsom skrivs t ex turoyo med latinska bokstäver, ömsom med syriska bokstäver. Detta är inte bra hävdar wardini. Hur som helst menar Wardini att standardiseringen skall komma från språkbrukarna själva. Jean Azar Bahro Suryoyo 18 nov 2009 Sänts av: Webbred. den 9 mars 2010.
	Tillbaka

Antal medlemmar: 1352
Meddelande nr:117479

Webbredaktion

Festbilder

Uppsats om assyrier/syrianers missbruk?

Namninsamlingskampanj mot konfiskeringsförsök

Mejla webbredaktionen

På gång

Saais årsmöte 2010

Planeringsdag 28/feb

Styrelsemöte 28/4

Kampanjer

	Rekta är igång

Webbfrågan

Har du redan bestämt dig vilket parti du ska rösta på i september?

Ja
Nej

Föregående månad

September 2010

Nästa månad

V	Må	Ti	On	To	Fr	Lö	Sö
35/			1	2	3	4	5
36/	6	7	8	9	10	11	12
37/	13	14	15	16	17	18	19
38/	20	21	22	23	24	25	26
39/	27	28	29	30

Lägg till en händelse

Visa alla


Copyright © 2001-2010 Saais	www.saais.org